Jag kör med fyra separata portföljer. Det kan verka onödigt krångligt, men varje portfölj har ett tydligt uppdrag. Och det är uppdraget, inte allokeringen som jag tycker är värt att förstå.
Det här inlägget handlar om varför strukturen ser ut som den gör. Inte bara vad jag äger, utan vad varje del är till för. Alla procentsatser refereras till respektive startdatum, och jag pratar i CAGR istället för kronor. Det håller fokus på strategin istället för siffror som ändå rör sig dag för dag.
Översikt
| Portfölj | Plattform | Uppdrag | Horisont |
|---|---|---|---|
| Tillväxt Baby! | Montrose KF | Primär tillväxtmotor, aktiv DCA | 12-13 år |
| PPM | Pensionsmyndigheten | Stabil tech-exponering, rör minst | 12+ år |
| ITPK | Swedbank | Breddat pensionskapital, låg insats | 12+ år |
| IPS | Avanza | Tematisk motvikt, geopolitik och energi | 12+ år |
Tio innehav totalt på fyra konton. Det är 3 olika pensionskonton, som jag inte kan ändra strukturen på och ett som jag investerar i privat regi.
1. Tillväxt Baby! / Tillväxtmotorn
Allokering: VVSM 70% / QDVE 30%
Det här är den enda portföljen där jag aktivt styr insättningarna via DCA varje månad.
Strukturen är avsiktligt enkel: två ETF:er, inga aktiva val och ingen rotation. VVSM (VanEck Semiconductor UCITS ETF) innehåller 27 halvledarbolag som ASML, TSMC, Nvidia, AMD och Broadcom. Halvledare är infrastrukturen för AI-revolutionen, oavsett vilken modell som vinner kapplöpningen behöver den chips. QDVE (iShares S&P 500 IT Sector) breddar exponeringen mot Apple, Microsoft och Palantir. Överlappet med VVSM är medvetet, jag vill ha stark halvledarövervikt.
Varför kapitalförsäkring och inte ISK? Insättningar under andra halvåret räknas till 50% av kapitalbasen vid schablonbeskattning, mot 100% i ett ISK. Det är en konkret skatteförmån som växer i takt med att portföljen gör det. Nackdelen är att skatten behöver hanteras direkt på kontot jämfört med ISK som hanteras i deklarationen. Just nu använder jag mig av Montrose som plattform på grund av lägre kostnader.
Sparplanen är uppdelad i två faser. Fas 1 pågår nu. I fas 2 tredubblas månadsbeloppet och hela det frigjorda kassaflödet går rakt in i portföljen. Allokeringen utvärderas hösten 2027, ett tredjeinnehav kan tillkomma om det motiveras av indexmetodik och sektorns strukturella tillväxt, inte av historisk avkastning.
Det som dödar planen är inte dålig avkastning. Det är att sluta spara.
En nedgång tidigt i sparfasen är i praktiken ett bra scenario. Fler andelar hinner köpas billigt innan de stora insättningarna börjar. Det är det som gör DCA till mer än en teknikalitet, det är ett psykologiskt skyddsnät. Läs mer om hur det fungerar i praktiken i Varför jag köper den 25:e oavsett kurs.
2. PPM / Den valbara delen av pensionen
Allokering: Skandia TIME Global 60% / Robur Technology 40%
PPM får ingen aktiv insättning från mig. Kapitalet byggs via premiepensionsrätten en gång per år och arvsvinster varje månad.
PPM-portföljen är den jag rör minst och som levererar mest konsekvent. Det är inte en slump.
Under mina 25 år i PPM-systemet gjorde jag 40+ fondbyten och roterade genom över 30 fonder. Varje byte kändes smart i stunden och kostade mig avkastning i slutändan. Sedan februari 2026 är portföljen låst i dessa två fonder och den stannar där.
Skandia TIME Global är en global multifaktorstrategi med kvalitets- och momentumtilt. Robur Technology ger direkt tech-exponering. Tillsammans ger de en bred global grund med tyngdpunkt mot bolag som driver den digitala infrastrukturen. Uppdraget är att leverera stabil tillväxt utan att jag behöver fatta ett enda beslut.
3. ITPK / Den valbara delen av tjänstepensionen
Allokering: Robur Technology 40% / Aktiefond Pension 40% / Asienfond 20%
ITPK får en insättning varje månad via tjänstepensionen, en del av min anställning som jag inte kan påverka storleken på.
Uppdraget är enkelt: placera det rätt och sedan inte röra det.
Robur Technology ger samma tech-exponering som i PPM. Aktiefond Pension är en bred global fond som ger stadga. Asienfonden breddar exponeringen geografiskt mot en region med hög strukturell tillväxt, men som också slår hårdare vid handelspolitisk oro. Det märktes tydligt i mars 2026. Det är en avvägning jag accepterat.
4. IPS / Motvikten
Allokering: DFEN 34% / NUKL 33% / JEDI 33%
IPS får inga insättningar längre. Det är kapital som jobbar på egen hand.
IPS är den mest missförstådda portföljen om man bara tittar på siffrorna. Den verkar inte hänga ihop med resten, och det är hela poängen.
Tillväxt Baby och PPM är i praktiken en lång position på att AI-revolutionen fortsätter, att halvledarefterfrågan håller i sig och att de stora globala tech-bolagen fortsätter växa. Det är en koncentrerad tes. IPS bär på en annan tes: geopolitisk oro, energibrist och försvarsupprustning.
VanEck Defense UCITS ETF (DFEN) och VanEck Uranium & Nuclear (NUKL) rör sig enligt andra drivkrafter än tech-cykeln. Det syns i månadsdata. April 2026 var Tillväxt Babys bästa månad sedan start med +19%, medan IPS drog ned med -2,5%. Det är inte ett misslyckande. Det är systemet som fungerar som tänkt. Om allt rör sig i samma riktning hela tiden har man inte fyra portföljer, man har en.
JEDI (VanEck Space Innovators) kompletterar med en satsning på rymdsektorn, en tredje geopolitisk och teknologisk drivkraft vid sidan av försvar och kärnkraft.
Varför just den här strukturen?
Varje portfölj vet vad den är till för. Tillväxt Baby är motorn. PPM och ITPK är pensionssystemet. IPS är motvikten.
Ingen av dem ska försöka göra det de andra gör. Det är frestelsen att undvika: att börja blanda ihop uppdragen, att lägga till något för att det känns spännande just nu, att flytta om för att en enskild månads siffror ser röda ut.
Strategin är byggd för att hålla under press, inte för att vara perfekt optimerad i varje ögonblick. Det är skillnaden mellan ett system och ett gissande.
Disciplin över känsla.