Jag har skrivit att AP7 Aktiefond slår i princip allt på lång sikt. Att aktiva rådgivare underavkastar, att marknadstiming misslyckas, och att det smartaste de flesta kan göra är att välja AP7 och aldrig röra det igen.
Ändå har jag inte AP7. Jag har Skandia TIME Global (60%) och Swedbank Robur Technology A (40%).
Det är en logisk spänning. Den förtjänar ett ärligt svar, med data, inte övertygelse.
Vad är AP7 Aktiefond, egentligen?
Innan vi kan jämföra behöver vi förstå vad AP7 faktiskt är.
AP7 är en aktivt förvaltad, globalt diversifierad aktiefond med riskhöjande inslag. Jämförelseindex är MSCI All Country World Index, men målet är att överträffa det, inte bara följa det. Fonden investerar i globala aktier och kan dessutom placera en mindre del i onoterade tillgångar som fastigheter och riskkapitalfonder. Utöver det används hävstång via derivatinstrument, framförallt totalavkastningsswappar, vilket innebär att fondens marknadsexponering är större än fondkapitalet. Tanken är enkel: ju mer aktier, desto mer tillväxt på lång sikt.
Den här hävstången är avsiktlig och väldesignad för en specifik situation: du är ung, du har 30–40 år kvar till pension, och du tål att portföljen svänger kraftigt utan att det skadar dig. Hävstången ger mer när det går upp och mer ner när det vänder men med 35 år kvar spelar det ingen roll, för du återhämtar dig.
AP7 Aktiefond erbjuds dessutom som en del av AP7 Såfa det statliga förvalet. Såfa är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, och fördelningen anpassas automatiskt efter ålder. Fram till 55 år består Såfa av 100% AP7 Aktiefond. Från 56 år flyttas 3–4% per år över till räntefonden, tills fördelningen vid 75 år är två tredjedelar räntor och en tredjedel aktier. Det är ett elegant system för den som vill ha ett sparande som sköter sig självt, hela livet.
Jag använder AP7 Aktiefond som benchmark inte Såfa. Anledningen: jag har gjort ett aktivt val att ligga 100% i aktier utan ränteandel, precis som AP7 Aktiefond. Förvalet för den som inte gör något är AP7 Såfa, som inom bara några år hade börjat glida mot räntefonden. Det är alltså ett aktivt val att jämföra mot renodlad AP7 Aktiefond och ett ännu aktivare val att slå den.
Vad säger den faktiska historiken?
Nedan är den verkliga jämförelsen, år för år, sedan 2010. Ingen simulering och fondkurserna är tagna direkt från Pensionsmyndighetens hemsida. 100 kronor investerade i januari 2010.
Källa: Pensionsmyndighetens hemsida. AP7 Aktiefond, Skandia TIME Global och Robur Technology A; årsavkastning beräknad från dagliga fondkurser 2010–2025. PPM 60/40 = TIME Global 60% + Robur Technology 40%.
Det här är inte estimat, det är faktiska fondkurser direkt från Pensionsmyndighetens hemsida. 100 kr investerade i januari 2010 hade blivit 1 680 kr i PPM-portföljen mot 792 kr i AP7. CAGR-skillnaden är 19,3% mot 13,8%, en ganska stor skillnad. Men notera också priset i volatilitet: PPM föll −16% under 2022 mot AP7:s −10%. Och det är med en portfölj som faktiskt klarade sig bättre än estimaten visade, delvis för att TIME Global höll emot bättre än förväntat under nedgångsår.
Sexton år är ändå inte tillräckligt för att dra definitiva slutsatser. Det är just därför vi behöver titta framåt.
Vad är Monte Carlo, och varför används det?
Historisk avkastning berättar vad som hände. Monte Carlo berättar vad som kan hända, i tusentals tänkbara framtider.
Metoden är enkel i princip: ta den historiska genomsnittliga avkastningen och spridningen (volatiliteten) för en portfölj, och generera sedan 5 000 slumpmässiga år baserade på de parametrarna. Varje simulering är ett möjligt utfall. Tillsammans ger de en bild av spannet allt från ett pessimistiskt scenario där marknaden presterar svagt, till ett optimistiskt där det går bättre än historiken.
Parametrarna nedan är inte gissningar, de är beräknade direkt ur den faktiska fondhistoriken ovan.
Hur läser man grafen? De två solida linjerna är medianutfallet för vardera portfölj, alltså det värde som hälften av alla 5 000 simuleringar hamnar över och hälften under. Det skuggade bandet runt varje linje visar spannet mellan det pessimistiska scenariot (P10, sämre än 90% av utfallen) och det optimistiska (P90, bättre än 90%). Ett smalt band betyder att utfallen klumpar sig; ett brett band betyder stor spridning. Tabellen nedanför grafen plockar ut exakt vad P10, median och P90 landade på i kronor efter 12 år.
5 000 simuleringar per portfölj. Parametrar beräknade direkt ur Pensionsmyndighetens hemsida 2010–2025: PPM µ=20,5%, σ=16,8%; AP7 µ=14,8%, σ=15,2% (inkluderar 1,25× hävstång, redan inbakad i historiska fondkurser (Not: 1,25× är AP7:s kommunicerade riktmärke mot allmänheten, den faktiska exponeringen varierar dagligen och det enda juridiskt bindande taket i fondbestämmelserna är en VaR-kvot på max 2,0× indexets risk. Mer om detta i ett kommande inlägg.)). Startkapital: 10 000 kr. Horisont: 12 år.
| Scenario | PPM 60/40 | AP7 Aktiefond |
|---|
Är CAGR-fördelen robust? Bootstrap-analys
Monte Carlo simulerar framtiden. Bootstrap testar om det historiska resultatet är robust eller om det bara beror på ett fåtal lyckosamma år.
Metoden: ta de 16 faktiska årsavkastningarna, dra slumpmässigt 16 år med återläggning, beräkna CAGR. Upprepa 50 000 gånger. Resultatet visar spannet av möjliga historiska utfall om åren hade skett i annan ordning och med annan frekvens.
PPM-portföljen slog AP7 i 99,2% av de 50 000 simuleringarna. Medianfördelen är +5,5 procentenheter per år, och i det pessimistiska P10-scenariot är fördelen fortfarande +2,6 procentenheter. Det är inte ett resultat som beror på ett enstaka bra år det är konsekvent.
Det viktigaste förbehållet: bootstrap förutsätter att framtiden drar ur samma pool av möjliga år som historiken. Om nästa 16 år ser fundamentalt annorlunda ut, lägre tillväxt, högre räntor, ett decennium av tech stagnation, håller inte slutsatsen. Det är precis varför "var jag kan ha fel" är nästa avsnitt.
50 000 bootstrap-simuleringar med återläggning. Årsavkastningar 2010–2025 från Pensionsmyndighetens hemsida. rf=2%.
Min tes och var jag kan ha fel
Tesen är inte att tech alltid vinner. Halvledare och AI-infrastruktur har en medvind de närmaste 10–12 åren som ett globalt index inte fångar fullt ut. Det är en bedömning baserad på lång analys, inte på de senaste tre årens avkastning.
Dessa risker ser jag:
Recency bias och att tro att det som funkat fortsätter. 16 år av tech-dominans är inte 16 slumpmässiga år, det är en period med rekordlåga räntor, stigande tech-värderingar och AI-hype. Min simulering extrapolerar den perioden. Om vi går in i en 20-årsperiod där hårdvara och mjukvara blir råvaror med pressade marginaler, likt järnvägarna på 1900-talet, kommer mitt system att underprestera AP7 brutalt. Det är en risk jag medvetet accepterar, med öppna ögon.
Volatiliteten testar disciplinen. Portföljens historiska volatilitet är 16,7% och max nedgång −16% under 2022. Det är faktiskt lägre än jag estimerat, TIME Global har fungerat som en stötdämpare under nedgångsår. Men det utesluter inte ett scenario där tech faller 40–50% i en längre cykelnedgång, och volatiliteten ligger kvar på en nivå som inte passar alla.
Det här är inte en mall för alla. Jag har 12 år kvar till pension. Det ger mig råd att sitta igenom en 50-procentig drawdown utan att systemet tvingar mig att sälja, för jag behöver inte pengarna imorgon. Om du har 3 år kvar till uttag och kopierar 40% Robur Technology, är det ett rejält problem om tech faller 40% precis när du behöver pengarna. Sequence of returns risken är verklig och brutal. Den här strategin är legitim just för att tidshorisonten tillåter det.
Min exit-strategi? Jag har ingen.
En skarp analytisk läsare skulle här vilja se mina exit-kriterier. När kliver jag ur tech-övervikten och kryper tillbaka till AP7? Vilken rullande underprestation krävs för att jag ska ge upp?
Svaret är enkelt: det finns ingen exit.
Att sätta upp regler för när jag ska överge min strategi är att ge min framtida, stressade och känslostyrda hjärna en giltig ursäkt att sälja under en utdragen tech-vinter. Om vi går in i en tioårsperiod där tech underpresterar det breda indexet, kommer jag att sitta kvar. Jag kommer att logga in den 25:e, titta på de röda siffrorna, göra ingenting, och logga ut.
Om man bygger en strategi på att systemet slår magkänslan, kan man inte ha en röd knapp som aktiveras när magkänslan blir för obehaglig. Jag fattade mitt val baserat på strukturell data i lugnt läge. Nu rör jag inte kontot förrän det är dags för uttag.
Det är inte market timing. Det är dess raka motsats. Och det skiljer det här beslutet fundamentalt från vad Mats Svensson och andra aktiva rådgivare gör, de fattar kontinuerligt nya beslut baserade på magkänsla och senaste nytt. Varje byte är en ny möjlighet att ha fel. Jag har gjort mitt val en gång. Det finns inga fler beslut att fatta.
Är man inte övertygad om tech-tesen, och det är ett fullständigt legitimt ställningstagande, är AP7 det rätta valet. Utan tvekan. Det är därför AP7 är min benchmark.
Disciplin över känsla.