Vad jag egentligen sparar till

Det här är egentligen inte en investeringsblogg.

Jag vet att den ser ut som en, alltså investeringsblogg. Fyra portföljer, månadsrapporter, stop-list, DCA varje månad. Men om jag ser över allt det där, tabeller och grafer, så återstår något annat och det här  inlägget handlar om just det.

Jag sparar för att kunna leva ett liv där jag väljer hur dagarna ska se ut. Låter kanske självklart, men jag vill ändå säga det, för det förändrar ändå mycket.

Investeringarna är inte målet, utan medlet till målet. Disciplinen finns där för att medlen ska räcka hela vägen ut.

Huset

Någonstans finns huset, ett nytt timmerhus eller ett sekelskifteshus. Inte något stort och pompöst, men vid vattnet. Där finns det plats att andas, att ströva i skogen bakom och att klyva ved på hösten.

Det här fungerar för mig väldigt bra. Under ungdomen var jag ofta hos en kompis sommarstuga, som finns vid vattnet, och något hände varje gång jag var där. Jag blev lugn. Det var inte de stora sakerna, utan de små enkla. Vedeldad bastu. Alla kompisar som kom över. Så i framtiden kommer det att bli så igen. Påta i trädgården, prata med katten, pyssla i snickerboa med något halvfärdigt som inte behöver bli klart idag. Vattnet gjorde något vardagen aldrig gjorde.

Och det är inte bara sommaren heller. Visst är det skönt en högsommardag, men jag gillar det lika mycket när vinden ryter från havet på vintern. Samma härliga vatten, med lite humör. För mig fungerar alla årstider vid vattnet.

Behöver ju dock tillägga att det kommer inte att bli helt tyst runtomkring mig. Det ska liras trummor, cykelträning avverkas i takt med hardcore rave på högvolym med stora högtalare. Och självklart blir det tysta dagar med.

Poängen är att allt ska få plats. Det är det jag menar med livskvalitet: att dagen får bli vad den behöver bli, utan att någon annan bestämmer tempot.

Detta är en dröm jag aldrig kunnat släppa, har tänkt på den och väntat på den i årtionden. Och nu blir känslan av detta verklighet. Bollen är i rullning.

Och därför kommer den att fungera, hur än börsen beter sig eller vad som än händer i livet, nu finns det en konkret dörr att gå igenom. Men huset är inte slutet på resan, det är utgångspunkten.

Vad händer under och efter tiden?

Jag sparar för att livet ska ha innehåll. Det ska vandras i fjällen och i bergen. Cykla i Åland och Mallorca.

Dricka kaffe på verandan och prata med katten om vädret. Ta en öl efter bastun. Ingenting som ska hinnas med, ingenstans att vara och det är inte en paus från det andra, det är lika mycket poängen som bergen. Kanske mer till och med.

Huset är basen. Bergen och vägarna är det som basen gör möjligt. Och morgnarna på verandan är det som håller ihop allt.

Det är det som den här kategorin kommer att handla om. Tomtjakten och bygget, ja. Men även det som är runtomkring. Varför vattnet. Varför bergen. Hur jag tänker om tid, när jag får mer av den.

Varför skriver jag om det här?

Om jag bara skrev om portföljer och procentsatser skulle jag tröttna. Och borde. Siffror utan mening blir ett fängelse. Det finns mer än så.

Därför är inte kategorin bara ett sidospår eller utfyllnad utan är själva anledningen. Helt enkelt medlet för att komma till huset vid vattnet, bergen och morgnarna.

Disciplin över känsla är fortfarande principen.  Det är så jag sparar tid.

Det är det här avsnittet handlar om. Resan som investeringen faktiskt är till för.

Timmerhus vid havet med tomt, katt, höns och skärgårdsö i bakgrunden


Kommentarer

Leta i den här bloggen

Om mig

Mitt foto
Kari Hästö
Medelålders investerare med stark tro på reflektion, disciplin och långsiktighet. Jag skriver för att tänka klarare, investera bättre och hålla fast vid systemet när marknaden försöker dra mig åt andra håll.
Visa hela min profil